Borde inte Blockets dagar vara räknade?

Köp & Sälj-annonsering på nätet är en bra idé. Det har alltid funnits ett intresse av för privatpersoner att köpa och sälja begagnat, och att annonsera någonstans är då nödvändigt, förstås.

Blocket.se har sedan länge varit den absolut dominerande aktören i Sverige på den marknaden. Till skillnad från många andra nätbaserade företag tar man faktiskt betalt för sina tjänster. Och lyckas med det. Något som är vansinnigt svårt när kulturen på nätet är sådan att man näst intill tar för givet att en tjänst ska vara gratis, i alla fall i ett grundläggande utförande.

Hur kan då blocket.se fortsätta att lyckas med det konststycket, trots att det finns massvis med aktörer som erbjuder samma tjänst helt gratis? Naturligtvis tack vare sin storlek. Blocket har flest besökare och därmed har man störst chans att få bra betalt för sin vara. Men kan det hålla hur länge som helst? Jag tror inte det. Det är ett koncept som borde erodera bort mot gratis-utförande förr eller senare.

Förhoppningsvis förr!

Jag själv använde Eniro senast jag annonserade ut saker, men det valet är en smaksak. Såg nyss att annonserna där "syndikerades" ut till MSN-portalen dessutom. Här finns ju möjligheter att slå blocket på alla sätt, tycker jag. För det första borde det att gå att göra annons-syndikering på ett snyggt sätt. Råmaterialet kommer ju in gratis; användarna tillhandahåller annonser. Dessa förpackas och distribueras på höjden och längden. Man kan exempelvis klassificera dem geografiskt om det är saker som sällan skickas med post, eller tvärtom, tillhandahålla smidiga transportlösningar, enkla sätt att fotografera sina objekt (varför kan man inte ta en bild med sin webkamera direkt i formuläret när man lägger in sin annons??) och så vidare.

Själv tycker jag att det finns stora möjligheter.

Loanland, dröjsmålsräntan tillfaller långivaren

För det fall en långivare på Loanland råkar ut för att låntagaren betalar försent, inträffar följande:

1. Låntagaren debiteras påminnelseavgift. Denna tillfaller Loanland.
2. Låntagaren debiteras 8% dröjsmålsränta. Denna tillfaller långivaren!

Det är inte alls speciellt enkelt för en långivare att se att han inkasserat dröjsmålsränta. Faktum är att det enda sättet, som jag kommit på, är att jämföra räntan i betalningen med den ränta som specificerades i den ursprungliga betalningsplanen. Både den vanliga ränta och dröjsmålsräntan bakas ihop.

Jag vet att det rått viss förvirring om huruvida Loanland lade beslag på dröjsmålsräntan, men det gör de alltså INTE.

Vill du läsa Kvarnstenens alla artiklar om Loanland? Klicka på etiketten "Loanland"!

Loanland, information om rätt till avdrag

Jag har varit i telefonkontakt med Skattemyndigheten och ställt frågan om huruvuda de avgifter som Loanland tar ut är avdragsgilla i deklarationen. Här är informationen jag fått. Samtliga nedanstående avdrag är avdrag av kapitalinkomster, alltså inte inkomst av tjänst.

För låntagare gäller att aviavgiften är avdragsgill. Uppläggningsavgift och transaktionsavgift är INTE avdragsgill. (Om lånet har tagits i näringsverksamhet så kan andra regler gälla.)

För långivare gäller att uppläggningsavgift, transaktionsavgift OCH uttagsavgift ÄR avdragsgilla. Det vill säga, samtliga de avgifter som Loanland tar ut av sina långivare är avdragsgilla. Uppläggnings- och uttagsavgiften ska vara avdragsgilla mot ränteinkomster. Transaktionsavgiften kan vara menad att dra av som kapitalförlust. Jag antar att man får skriva det så på sin deklaration och se vad Skattemyndigheten säger.

Detta är goda nyheter för alla som lånar ut på Loanland.

Läs Kvarnstenens tidigare artiklar om Loanland

2007-12-21: Loanland, kort utlåningskalkyl för mikrolån
2007-12-20: Loanland, helt nytt i svenskt skatteperspektiv
2007-12-14: Loanland, nu får vi ser hur det går
2007-12-13: Loanland, ett svenskt prosper.com

Bokrecension: The Bogleheads' Guide to Investing

Kvarnstenen är tillbaka efter juluppehållet med en recension av den bok som lästes under julhelgen; "The Bogleheads' Guide to Investing".



Boken är en handbok i investering för privatpersoner. Det här är ingen "get rich quick"-bok. (Sådana kommer ni nog aldrig att få läsa recensioner av här...)

Det första som kräver en förklaring är förmodligen titeln; "Bogleheads", vad är det? Begreppet "Bogleheads" kommer från namnet på personen John C. "Jack" Bogle, grundare av världens största (tror jag) fondbolag, Vanguard. Jack Bogle insåg att de flesta fonder i världen har mycket svårt att slå index över lång tid, så en fond som bara följer index, en "indexfond", borde vara ett ypperligt alternativ för många på grund av de låga avgifter man kan hålla om man inte sysslar med att aktivt förvalta fonden utan bara viktar den så att den går precis som index.

Det finns sådana fonder i Sverige också, till exempel Moderna Fonder Sverige Topp 30 och Handelsbanken Aktiefond Index.

"Bogleheads" är folk som tycker att Jack Bogle är det bästa som hänt sedan skivat bröd. Dessa personer har anammat Jack Bogles investeringsfilosofi och det är detta som beskrivs i boken.

Bokens inledning handlar om de vanliga standardråd som man hittar överallt; slösa inte, lev inte på kredit och lån, spara regelbundet, börja tidigt. Detta är visdomsord som är lätta att förstå men som få följer. Fler tips som ges är att man ska bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter och att man ska ha som princip att betala sig själv först. Det senare betyder att man ska sätta av pengar till sitt eget sparande innan man gör något annat med sin lön.

Allt detta är sunda råd som lägger grunden för en framtida förmögenhet, vilket jag håller med om!

Därefter följer en genomgång av investeringsinstrument som är helt centrerad för USA, vilket kanske inte är så konstigt. Tyvärr gör det mycket av informationen oanvändbar ur ett svenskt perspektiv. Det finns vissa goda råd, som att man kan inflationsskydda sig med obligationer.

I kapitel sju finns en höjdpunkt, då författarna slår hål flera myter. Det gäller hur vissa principer, som är bra att hålla sig till i övriga livet, inte är speciellt bra när det gäller investeringar. Bland dessa finns "listen to your gut" och "history repeats itself". Jag känner igen dessa resonemang från många diskussioner jag haft om investeringsstrategier. Man ska välja värdepapper som "känns bra" och köpa fondandelar i fonder som har en bra historisk värdeutveckling. Detta är ingen bra strategi. Boken förklarar varför. På sätt och vis genom sin hyllning till indexfonder, vilket återkommer på flera ställen.

Kapitel åtta handlar om asset allocation, alltså tillgångsallokering på svenska. Jag tycker att det är mycket bra att ha ett kapitel om det, för det är en sak som många förbiser. Det är betydligt viktigare att göra en bra tillgångsallokering än att lägga massa tid på att välja fonder. Men det är ändå det senare som folk i allmänhet sysslar med. Om de ens känner till begreppet tillgångsallokering.

Dessutom förklaras begrepp som Modern Portfolio Theory, vilket möjligen är lite hårigt att ta sig igenom, men icke desto mindre helt och hållet grundläggande för en framgångsrik investerarkarriär. Detta tema återkommer i kapitel tolv under rubriken Diversification.

Boken avslutas med lite mer filosofiska resonemang kring livet i stort, och hur investeringar och kapitalförvaltning är en del av detta.

Det som kan sägas ligga boken till last är att den är fokuserad på USA och hur en amerikan kan förvalta sitt kapital, framförallt vilka skatteregler man då har att hålla sig efter. Dessa är annorlunda jämfört med Sverige.

Men trots det så vill jag varmt rekommendera denna bok. Det ord som bäst beskriver boken är "sund", och trots det är den mycket lättläst. Den håller samma linje och resonemang som min husbibel, "A Random Walk Down Wall Street", vilken dock är betydligt tyngre att ta sig igenom.

För den som sällan eller aldrig funderat över investeringar, är denna bok en aha-upplevelse på många plan. För den som redan har det mesta "på plats", finns fortfarande en hel del goda tips att ta till sig.

Det finns även en referenslista över litteratur och webbplatser som författarna rekommenderar.

Kort sagt, boken är väl värd sitt pris. Köprekommendation!

Läs Kvarnstenens tidigare bokrecensioner

2007-12-19: The 4-Hour Workweek

God Jul!

Nu tar Kvarnstenen ett litet juluppehåll. Det varar fram till nyår, ungefär.

Loanland, kort utlåningskalkyl för mikrolån

För att låna ut pengar på Loanland så gäller det att hålla tungan rätt i mun. Det är nämligen inte så svårt att förlora på affären trots att låntagaren sköter sina återbetalningar till punkt och pricka, vilket vi snart ska se.

Observera! Denna artikel gäller endast för Loanlands mikrolån! För Loanlands standardlån kommer jag att publicera information framöver.

För Loanlands mikrolån gäller följande:

1. Lånebeloppet är 1000, 2000 eller 3000 kronor. (Precis som ett SMS-lån, vilket sammanträffande!)

2. Långivarens avgift för ett 1000-kronorslån är 30 kronor. För 2000, 40 kronor. För 3000, 50 kronor. (Ja, man betalar en avgift för att låna ut pengar.)

3. Förfallotiden är 30 dagar.

4. Räntan är årsränta.


Vad betyder då detta för en utlånare? Jo, naturligtvis att det finns en gräns för hur låg ränta man kan ta ut om man inte vill förlora pengar på affären trots att låntagaren sköter sin återbetalning.

Var ligger denna gräns? Den är olika för de olika lånebeloppen, jag visar uträkningen i detalj för 3000-kronorslånet och sammanfattar för 1000 och 2000-kronorslånet.

För ett lån på 3000 kronor betalar långivaren 50 kronor i avgift. För att få tillbaka dessa 50 kronor måste långivaren ta ut en ränta på (50 * 12)/3000 = 0,2, dvs 20%.

Tror man.

Det luriga är att då är inte skatten inräknad! Och Loanland drar skatt på inkomstränta före avgifter. (Läs här om Skatteverkets syn på Loanlands avgifter.) Om den totala inkomsträntan är 50 kronor så måste långivaren betala 15 kronor i skatt.

För att ta med skatten i beräkningen ställer vi upp följande; (50 *12)/(3000*0,7) = 0,2857, dvs 28,57%.

Detta förutsätter förstås att avgifterna inte är avdragsgilla. Och tills Skatteverket har gett besked i den frågan så tycker jag att det är lämpligt att vara på den säkra sidan och förutsätta att så inte är fallet.

Slutligen en sammanfattning med samtliga brytpunktsräntor:

Mikrolån 3000: 28,57%
Mikrolån 2000: 34,29%
Mikrolån 1000: 51,43%

För att det inte ska råda några tvivel på den punkten; OM MAN LÅNAR UT PENGAR I ETT MIKROLÅN PÅ LOANLAND, SÅ GÅR MAN BACK OM RÄNTAN ÄR LÄGRE ÄN DETTA!

När man vet detta så känns det lite märkligt att det gick ett mikrolån på 3000 kronor som fylldes till 100% till 25% ränta för ett par dagar sedan på Loanland. ALLA de långivarna riskerar alltså att förlora pengar på affären, om de inte har tur och Skatteverket godkänner avdraget. (Samt, förstås, att de kommer ihåg att göra det avdraget i sin deklaration.)

Läs Kvarnstenens tidigare artiklar om Loanland

2007-12-20: Loanland, helt nytt i svenskt skatteperspektiv
2007-12-14: Loanland, nu får vi ser hur det går
2007-12-13: Loanland, ett svenskt prosper.com

Loanland, förseningsavgifter och dröjsmålsränta

En icke oansenlig del av inkomsterna i utlåningsbranschen består av förseningsavgifter, påminnelseavgifter, dröjsmålsränta och dylikt. Alltså det som händer när låntagaren inte sköter sina betalningar.

Jag har inga siffror, men jag har en stark magkänsla av att så är fallet.

När det gäller Loanland så kostar det 100:- i förseningsavgift och 50:- i påminnelseavgift, jämte 8% i dröjsmålsränta, om man missar en betalning. Dessa pengar går inte till långivaren, utan till företaget Loanland.

Personligen kan jag tycka att Loanland åtminstonde kunde dela dessa avgifter med långivarna. Jag ska dock inte gnälla, det står mig fritt att starta en konkurrerande P2P-låneverksamhet. Men eftersom det är en ganska hög tröskel för att göra det, så nöjer jag mig med en from förhoppning om att någon annan startar en Loanland-konkurrent, så att långivarna kan få lite bättre villkor på den här punkten.

Läs Kvarnstenens tidigare artiklar om Loanland

2007-12-21: Loanland, kort utlåningskalkyl för mikrolån
2007-12-20: Loanland, helt nytt i svenskt skatteperspektiv
2007-12-14: Loanland, nu får vi ser hur det går
2007-12-13: Loanland, ett svenskt prosper.com

Loanland, helt nytt i svenskt skatteperspektiv

Denna artikel handlar om Loanland, jag kommer att publicera ett flertal artiklar om Loanland under den kommande tiden.

Peer-2-peerlånesajten Loanland representerar en helt ny typ av företag som inte tidigare existerat i Sverige. Idén är att göra det möjligt för privatpersoner att agera långivare mot andra privatpersoner på ett enkelt och smidigt sätt.

Det jag tänker skriva om idag handlar om Skatteverkets syn på Loanlands verksamhet. Klart är att det inte är några problem för en privatperson att låna ut pengar till en annan privatperson mot ränta, så länge man betalar 30% skatt på inkomsträntan precis som vanligt, och att utlåningen inte sker i näringsidkande syfte. Vad det där sista innebär i praktiken är jag inte säker på, men det har förmodligen med omfattningen på utlåningen att göra.

Det som inte är klart är vad som händer med de avgifter som Loanland tar ut i samband med att de förmedlar lån. Dessa avgifter består av dels en fast avgift som kallas uppläggningsavgift, dels en rörlig avgift i form av en procentandel av det utlånade beloppet. (Jag återkommer till dessa avgifters storlek samt lite kalkyler kring dem i senare postningar.)

Frågan är om långivaren tillåts dra av dessa avgifter från sin inkomstränta. Jag har varit i kontakt med Skatteverket och ställt frågan till dem. Tjänstemannen jag talade med bad att få återkomma för att först få en chans att granska Loanland och dess upplägg. Ett par timmar senare ringde telefonen och beskedet lät ungefär såhär:

"Jag vet tyvärr inte! Detta koncept passar inte in i någon av de former som vi tidigare haft att ta ställning till. Det kan inte sägas vara likställt med courtage (som är avdragsgillt), men det kan inte heller sägas vara likställt med förvaltningsavgifter (som är avdragsgilla förutom första tusenlappen). Eftersom detta är en tjänst som vänder sig till allmänheten kommer våra jurister att göra en ordentlig granskning av upplägget och ta ett principbeslut. Min förhoppning är att detta ska meddelas genom vår hemsida."

Jag fick tjänstemannens telefonnummer, jag ska ringa tillbaka i mitten av januari och kolla om något beslut har tagits. Jag meddelar självklart resultatet här på Kvarnstenen så fort jag vet något.


Läs Kvarnstenens tidigare artiklar om Loanland

2007-12-14: Loanland, nu får vi ser hur det går
2007-12-13: Loanland, ett svenskt prosper.com

Bokrecension: "The 4-Hour Workweek"

Jag har nyligen läst "The 4-Hour Workweek" av Timothy Ferris, och tänkte dela med mig av mina tankar kring den boken.



Bokens baksidestext lyder:

"Forget the old concept of retirement and the rest of the deferred-life plan - there is no need to wait and every reason not to. Whether your dream is escaping the rat-race, experiencing high-end world travel, earning a monthly five figure income with zero management, or just living more and working less, this book is the blueprint"

Ja, det där låter ju ganska blaskigt förstås. Men vi tar det från början!

Bokens budskap är att man inte ska arbeta stenhårt under en lång period för att sedan gå i självfinansierad heltidspension. Detta kallar han "deferred-life", ungefär "uppskjutet liv". Det gäller att leva hela tiden, säger Ferris och det är svårt att säga emot det.

Temat i boken är följande; se till att inrätta din tillvaro så att du är helt mobil. Det betyder, för en vanlig kontorsanställd, att man ska försöka övertala sin chef om att man ska få jobba hemifrån och bara titta in på kontoret då och då. Ferris presenterar en strategi för hur det ska gå till.

För den som driver eget företag gäller det att fixa allting i driften så att man i princip aldrig behöver vara närvarande personligen.

När detta är gjort, är meningen att man ska bli vagabond. Ferris verkar finna den högsta lyckan i att resa jorden runt och sysselsätta sig med diverse aktiviteter. Exempelvis kampsport i Kina och tävlingstango i Argentina.

Så långt låter det förstås bara barnsligt. Vissa jobb kanske kan göras på distans, men hur ska en sjuksköterska, lastbilschaffis eller butiksanställd kunna jobba hemifrån?

Men det finns en hel del goda tankar, små guldkorn till och med, längs vägen. Till exempel så funderar Ferris mycket över vad man sysselsätter sig med bara för att vara sysselsatt. Ett kontorsarbete, till exempel, förutsätter inte bara att man presterar resultat, utan även att man ser sysselsatt ut. Alla som jobbat på kontor vet att snacket snabbt sprider sig om det slösurfas för mycket på jobbet. Men inte bara i arbetslivet utan även i privatlivet fylls tid och rum med skräp som vi kanske inte alls vill ha där, men som verkar omöjligt att få bort.

Där talar Ferris mycket om hur man ska fejsa sina demoner och rensa ut röran i sin tillvaro. Inte genom att bli hippie i Amsterdam, utan genom mindre drastiska metoder.

En icke oansenlig del av boken ägnas också åt hur man blir mindre störd och avbruten av allting. Ferris rekommenderar till exempel indiska assitenter (genom tjänster som Your Man In India) och att man slår på autosvar i sitt mailprogram där man upplyser om att man bara läser mail en gång i veckan.

Ferris gödslar naturligtvis med anekdoter ur sin egen, minst sagt krokiga, karriär. Och allt detta är ganska rolig läsning!

Köpa eller inte köpa? Om man bortser från de mer utspejsade passagerna så är detta en mycket späckad bok. I linje med Ferris filosofi om att komma till saken och inte slösa tid på oväsentligheter, är det hög informationstäthet per ord. Jag tror att boken behöver ett par genomläsningar om man verkligen avser att ta den till sig. Den som seriöst avser att automatisera sin inkomst och köra backpacker-livet kan förmodligen hitta väldigt mycket matnyttigt här. Men även den som bara funderar över tillvaron där man inte hinner annat än jobba-sova-äta kan få sig en hel del till livs. Tim Ferris har även en websida helt dedikerad till boken. Det är förstås ett bra ställe att kolla på innan man beställer.

Sälja bostadsrätt? Glöm inte det här!

När man säljer en bostadsrätt med vinst får man dra av inköpskostnaden och kostnader för reparationer och underhåll de senaste fem åren. Detta känner de flesta till. Vad många kanske inte känner till är att man även får göra avdrag för de amorteringar som föreningen gjort under den tid man ägt borätten.

Antag att du äger 1% av din bostadsrättsförening, och att föreningen gjort amorteringarn på en miljon kronor när du ägt din borätt. Då får du dra av en procent av en miljon, alltså 10.000 kronor, från vinsten när du säljer.

Många bäckar små, det gäller att inte betala för mycket skatt!

Detta förbaskade koldioxidgnällande

Det är dags att komma ut; jag är skeptiker! Jag tror inte på klimatalarmismen. Jag tror inte på Al Gore och jag tror inte att "överkonsumtionen" håller på att ta död på alla isbjörnar.*

Men det ska man ju göra! Och är man ett land så ska man skriva under Kyotoavtalet, som alla fiiina länder gör. USA är inte ett fiiint land, för USA har inte skrivit under.

Men hör och häpna, USA har minskat sina koldioxidutsläpp mer än de länder som skrivit på avtalet! Nämen, så tokigt! Mer om detta hos HAX!

*) Knäckfrågan, som jag förstått det, är huruvida koldioxiden leder till ökad temperatur eller om ökad temperatur leder till mer koldioxid! Vad är orsak och verkan? Det verkar faktiskt troligare att temperaturen är orsaken och koldioxiden är verkan, än tvärtom.

Jag, en bokföringsnörd

Min lilla "nisch" av snålbloggandet är bokföring. I flera tidigare inlägg har jag skrivit om bokföringsprogrammet Gnucash som jag använder för att hålla ordning på min ekonomi. Idag har jag ägnat sjukligt många timmar åt att justera in ett par detaljer på de deklarationer jag lämnat in sedan jag började använda Gnucash.

Varje år får man ju en redogörelse från Skattemyndigheten där det står hur mycket man betalar i skatt på förvärvsinkomster och kapitalinkomster, hur mycket man betalar in begravningsavgift, och så vidare. Detta summeras och jämförs med den preliminärskatt man betalat in under året. (De pengar som arbetsgivaren, och i förekommande fall inlåningsinstitutet, dragit automatisk.) Mellanskillnaden sätts in på ett i förväg anmält konto, eller så får man en inbetalningsavi om man har otur.

Den där uträkningen kan man pilla med! Tidigare år har jag ansett att skatt varit onödigt att specificera i detalj, vilket gjort att min kapitalskatt och min skatt på förvärvsinkomster friskt blandats ihop på ett väldigt slarvigt sätt. Det har jag nu i detalj mipplat runt med så att varje krona ligger på rätt plats. Det kluriga är att kolla hur mycket man betalat i skatt under året, hur mycket man borde ha betalat, och vända och vrida på siffrorna för att få den där transaktionen då återbäring sätts in på kontot till att stämma på öret.

Ett tag blev det riktigt dramatiskt, måste jag säga. Jag tittade på min deklaration från 2005 (inkomståret 2004) och insåg till min förskräckelse att jag gjort en miss. Jag hade gjort fel när jag fört över ett underskott av kapital (jag var slarvig på den tiden, numera har jag bara överskott av kapital) från blankett K4 till huvudblanketten. Jag hade eventuellt betalat ungefär tusen kronor för mycket i skatt! Med blodad tand gav jag mig i kast med att författa en begäran om omprövning till skatteverket, och den blev ganska bra. Tyvärr skickades den aldrig, då jag sedemera med blandade känslor insåg att trots att jag räknat fel, så hade skatteverket korrigerat mig och räknat ut min skatt korrekt. Det var synd. Det hade varit ett enastående tillfälle till att bli självgod.

Men sammantaget var det en bra söndag. Det blir det när man får sitta med en riktigt knivig bokföringstransaktion och bara mysa!

Loanland, nu får vi se hur det går

Jag har satt in 1000:- på Loanland.se. Pengarna bör finnas där på måndag. Vi får se hur det här går. Jag ser det som en investering med extremt hög risk, det är mest ett test från min sida.

Loanland, ett svenskt prosper.com

I USA har det sedan januari 2006 funnits en sak som heter Prosper. Det är en sajt där man kan låna eller låna ut pengar, genom ett auktionsförfarande där långivare får bjuda under varandra avseende ränta på lån som låntagare önskar ta.

Ett mycket snarlikt koncept har nu lanserats i Sverige:


Företaget ger ett seriöst intryckt. Det finns en styrelse med icke oansenliga meriter, där bland annat Peter Settman(!) ingår. (Lugn, de är inte före detta TV-clowner allesammans.)

I korthet går det alltså till såhär; vill du låna pengar? Anmäl dig på sajten och lägg upp en auktion där du anger maxränta och lånebelopp. Vill du låna ut pengar? Anmäl dig på sajten och leta upp en låntagare som du kan tänka dig att låna ut pengar till, och lägg ett bud på hans auktion.

I skrivande stund finns det, om jag ser rätt, endast två aktiva auktioner. Men det kanske tar sig?

Loanland sköter all administration, inklusive inkassofrågor.

Jag tycker att det här konceptet är ganska spännande. Det ska bli kul att se hur det utvecklas, eventuellt tänker jag själv gå in som långivare. Visserligen är Loanlands avgifter lite saftiga, jag hoppas att de får konkurrens snart.

Eftersom konceptet redan funnits i USA i nästan två år, så finns det gott om erfarenheter att ta del av. Här är ett par startpunkter:

Choosing the right borrower on Prosper.com
Our Updated Prosper Strategy & Four Loans We're Considering Bidding On
Prosper.com creates person-to-person loan site, but can it work?

Uppdatering: Jag ser nu att tradera.se länkar till loanland.se i alla sina auktioner. Det kan nog ge ganska bra exponering. Antalet låntagare kommer nog att öka framöver, Loanland har ju bara varit igång i knappt en vecka.

Dagens bästa seriestrip

Den så kallade Finanskvinnan har ritat en helt underbar liten seriestrip som heter "Finanskvinnan räddar julen". Med själva finanskvinnan som maskerad superhjältinna, såklart.



Läs den här!

Förmodligen ska man ha läst finanskvinnans blog ett tag för att förstå hur roligt det är, men jag tyckte i alla fall att den var sådär nörd-rolig.

Sen vet jag inte hur bäng jag är som metabloggar mot en blog som har hundra gånger fler läsare än vad jag har, men ibland blir det så.

Lite otäckt

Jag bor i Linköping och i fredags kväll hämtade jag upp en bekant på Repslagaregatan ett par minuter efter 19 på kvällen, för gemensam färd till ett för denna blogpost irrelevant mål.

Idag läser jag detta.

Det är alltså en okänd individ som knivhuggit en 80-årig man på öppen gata. Jag vet inte exakt när det hände, men det kan ha varit samtidigt som jag befann mig ett och ett halv kvarter bort. 80-åringen överlevde, som tur var. Och jag såg ingen suspekt individ komma springande, tyvärr. Man kanske hade kunnat hjälpa polisen med ett signalament i så fall.

Med tanke på det ohyggliga dubbelmordet som ägde rum i Linköping den 19:e oktober 2004 så vandrar naturligtvis tankarna iväg. Den gärningsmannen är fortfarande oidentifierad. Tänk om det var samma person? Tänk om dubbelmördaren gick förbi mig när jag lyfte in min kompis väska i min bil i korsningen mellan Repslagaregatan och Linnégatan?

I Sverige, ett av världens rikaste länder...

Sverige är ett av världens rikaste länder. Trots detta är det bara en promille av alla svenskar som kan leva gott på avkastningen av sitt kapital. Oavsett vad man har för politisk åsikt (jo!) så är det relevant att fråga; var är alla pengar?!

Om detta bloggas det idag under rubriken De rika svenskarna på den även annars utmärkta bloggen folkkapitalism.nu.

Recension av "Hur jag blev rik"

Detta är en recension av en annan blog, nämligen bloggen Hur Jag Blev Rik. (Festlig, anglosaxisk kapitalisering där.)

Jag har läst HJBR under en förhållandevis lång period. Jakob, som driver bloggen, är en skicklig skribent. Stavning, grammatik, styckeindelning och annat blir ofta lite så och så på amatörbloggar, och det kan vara nog så irriterande. Det gör att HJBR känns mycket gedigen. Dessutom uppdateras bloggen regelbundet och med högklassigt material vilket verkligen inte är självklart.

På senare tid har snålbloggar och ekonomibloggar poppat upp som svampar ur jorden, men HJBR var en av de första. Jakob har uppenbart inspirerats av engelskspråkiga bloggar och tagit till sig flera koncept som jag verkligen uppskattar; bland annat skriver ha bokrecensioner vilket jag uppskattar stort. Det finns ohyggligt mycket skräp bland den litteraturen, så all hjälp att sålla agnarna från vetet är välkommen.

På plus-sidan vill jag nämna följande; entusiasmerande och... vågar jag säga "energigivande"? Jakob jobbar hårt med både ett heltidsjobb och en egen rörelse som han försöker får fart på. Sådant smittar av sig.

På minus-sidan vill jag se lite mer hårda tips. Jakob är uppenbarligen noggrann och bra på att räkna, jag skulle vilja se honom utmana ett par av branschens giganter, till exempel Anders Andersson på Privata Affärer, som då och då kläcker ur sig en och annan dumhet. Hur tänker Jakob kring skatteregler och dyligt? En sådan blogpost skulle jag vilja läsa.

Ytterligare en sak som HJBR borde ha är en liten bokhandel (som man kan sätta upp genom Amazons affiliate-program), med böcker som recenserats i bloggen. Det vore pricken över i, det!

Rolig matematik

Jag vet att en och annan svensk "snålbloggare" har hittat hit. Inte minst eftersom jag står i begrepp att skriva en recension av "Hur jag blev rik"-bloggen.

En sak som borde kunna sysselsätta denna demografiska grupp i timmar är Rakna.net. Där hittar man kalkylatorer som berättar precis när man kommer att kunna gå i självfinansierad pension, till exempel. Eller hur mycket man behöver spara varje månad för att kunna sluta jobba på sin 40-årsdag.

Det är som knark! (Eller knaschk, som dom säger i Hälsingland.)

Reklam på bilen, del 3

När jag kollar i Google Analytics så ser jag att många hittar till Kvarnstenen genom att google på orden "reklam på bilen". Det beror på att jag bloggade om det en gång här och en gång här.

Då och då kollar jag upp hur den här "marknaden" ser ut. I korthet; om du inte kör en fräck Smart och bor i Stockholms innerstad och har bilen parkerad mitt på Sergels torg varje dag 9-16, då har du ingen chans att få pengar för att använda din bil som reklampelare. Tyvärr.

Men jag har faktiskt reklam på mitt andra fordon, min skoter! På den står det "dinscooter.se" som är butiken där jag köpte den. Det får jag inte betalt för. Egentligen borde jag ta bort det, men dinscooter.se vet ju naturligtvis att det är för jobbigt och att jag inte kommer att göra det.