Taråberg var en "gård" som låg i Ångermanland. Den finns inte kvar.
Taråberg grundades 1882 av en bonde. 1949 dog den siste av bondens ättlingar. Efter dennes död växte åkrarna igen och husen förföll. Så långt inget konstigt, saker och ting kommer och går, har så alltid gjort och kommer alltid att göra.
Skogsbolaget Graningeverken köpte Taråberg 1973. Här i krokarna så dyker det upp en familj som vill köpa Taråberg och åkrarna runtomkring och bo där. Graningeverken vill inte sälja Taråberg. Då lurar familjen Graningeverken genom att köpa gården i syfte att montera ner husen och frakta bort virket, vilket de inte gör. Istället bosätter de sig på gården och odlar upp de omkringliggande åkrarna.
Således ett klart fall av bedrägeri, eller avtalsbrott, eller en kombination av dessa. (Det kanske är samma sak?)
1980 rullar polisen in på Taråberg och vräker familjen. Därefter eldar Graningeverken upp huset och spränger murstocken.
Jag tycker att den här familjen som genom bedrägeri tillskansar sig någon annans egendom är skitstövlar. Och inte nog med det, jag tycker att de är arroganta skitstövlar. De anser sig ha någon sorts märklig rätt att lura till sig saker och ting eftersom... ja, eftersom vad?
Nå, det finns många som inte håller med mig. SVT har sänt minst en, säkert flera, gulliga dokumentärer om hur gullig den här bedragarfamiljen är, och hur elaka Graningeverken är. Jag fattar inte varför. Det är väl ändå den som luras som är elak?
2006 bekostas, delvis med skattemedel, en friluftsteater om fanskapet. Se själva.
14 kommentarer:
Jag håller med dig! Hippisar som luras må vara mer harmlösa än militärer som luras, men de lurades likväl!
Det tycks finnas en stor mängd människor som lovprisar ängar och hagar och inte tycker om skog.
Jag tror att det folk gnäller över är att skogsföretaget inte verkade göra något med marken eftersom det inte hade något emot att sälja gården när familjen gav ett annat skäl än att vilja bo där.
Nu håller jag iofs med om att det är bedrägeri och att sånt beteende inte är acceptabelt och bör bestraffas juridiskt, men samtidigt förstår jag att folk tycker att det är småsint av bolaget ifråga.
Alkanen: Det är synd att det är så svårt att hitta mer precis info om vad som egentligen hände och vilka avtal som egentligen ingicks.
Så som jag uppfattat det "tjuvodlade" paret grödor på mark som de inte alls köpt. Där ville Graningeverken ha skogsbruk. Detta kan vara helt fel, men det stämmer väl överens med hur man rimligen kan tänka sig att paret lurade till sig själva huset, enligt följande logik: Vill man köpa ett hus för att montera ner det och plocka med sig virket kan man näppeligen vara intresserad av att köpa omkringliggande mark. Hade paret försökt få in i avtalet att det skulle få köpa åkrarna samtidigt som de köpte huset (som de skulle montera ned) så skulle nog Graningeverken inte gått med på avtalet, då det hade varit uppenbart vilket syfte paret hade.
Därför är det inte så konstigt att Graningeverken går med på att sälja huset när risken för tjuvodling inte finns (eftersom ingen ska bo i huset).
Hursomhelst så är den underliggande principen denna; om Graningeverken vill vara småsinta med sin egendom så ska det stå dem fritt att vara det. Den som inte uppskattar detta får välja att inte göra affärer med Graningeverken för att markera sin ståndpunkt. Om man inte har några affärer med Graningeverken har man inga påtrycksmedel och då får man försöka övertala de som HAR affärer med Graningeverken att göra det åt en.
flower power:
Så roligt att någon med lite mer info om Taråberg hittat hit. Om du känner till detaljer får du gärna upplysa mig närmare om dessa.
Jag har absolut inga problem med att de ville leva i naturen och odla ekologiskt. (Däremot har jag sett intervjuer med de här personerna, och nog tusan gnälldes det en hel del... över Graningeverken, förstås, men även över den "växande storstadsattityden" i allmänhet.)
När det gäller din avslutning; det är förjävligt att bränna ned någons hem. Men huset VAR inte "Ponne & Sveas" hem. Huset var Graningeverkens egendom, som P & S bedrägligt hade tillskansat sig.
Kan du berätta för mig, om P & S önskan var att bo på landet och odla ekologiskt, varför de i så fall inte köpte en bondgård fair & square, med klara papper, där de kunde odla vadhelst de önskade? Varför kände de att de var tvungna att idka bedrägeri för att tillskansa sig någon annans egendom?
Pjäsen tänker jag nog tyvärr inte titta på. Jag är ganska säker på att den inte ger en rättvis bild av händelseförloppet, snarare tror jag att det är en förskönad bild, från P & S's sida då alltså.
Jag skrev manuset till Sången om Taråberg. Spelet handlar om huset. I 1:a akten från bosättningen av Henric Peters familj 1865 fram till när Henric Petter blir avlurad gården. 2:a akten gröna vågen i Ångermanland, ockupation och husets bränning 1980. Spelet visar också människorna och deras problem som gjort avtryck i historien. När ett hundra poliser kallas samman i ett glesbygdsområde och bränner ner ett hus och kör ut en familj i mars gör man ett avtryck i historien. Rätt eller fel? Det får väl historiker avgöra i framtiden. Det vi har gjort är bevarat historien åt eftervärlden. Det handlar inte bara om P&S. Det handldar om alla människor som bor i skogsmiljöer runt om i världen som försöker leva ett enkelt liv som småbrukare och jägare som deras förfäder gjort i många hundra år. Den livsstilen står i stark konflikt med skogsbolagens behov av råvara och modernt skogsbruk. Då flyttas folk och då bränns byar. Så även här i Sverige.
Lasse
Köp filmen på www.taraberg.se
Lasse!
Känner du till varför Ponne och Svea ljög när de köpte Taråberg av Graningeverken?
Det var meningen att huset skulle flyttas in på en närbelägen gård från början. När P&S upptäckte att allt dom drömt om: väglös gård, ett par hektar jord, kallkälla, jordkällare och allt arbete som lagts ned på att bygga denna skogsgård under nästan 100 år, samt den muntliga historien om hur gården blev avlurad Nilssons släkten, beslutade dom sig för att försöka förhandla vidare med Graningeverken om att få stycka av odlingemarken runt bostadshuset och bo kvar och sätta gården i hävd igen. Den processen tog fyra år så deras familj växte med ett barn till, dom hade två barn tidigare varav en flicka var svårt utvecklingsstörd.
Lasse
Lasse,
Ok, uppsåtet var alltså inte att luras, i alla fall inte till en början.
Men när Ponne och Svea inte får som de vill i förhandlingen, då struntar de i det och gör som de vill med andras egendom? Bara för att de så väldigt gärna vill?
Jag tycker att det framgår ganska tydligt att P&S tycker att de har någon sorts moralisk rätt att betrakta annans egendom som sin egen, samt frångå ingångna avtal lite som det passar.
Skogsbolagen haqr i alla tider försökt lura befolkningen så varför inte lite tvärtom...
Dessutom vann Taråbergarna en del respekt också från lokalbefolkning vilket inte alla grönvågare lyckades med.
Du är skum mannen.
Heja Taråberg! <3
P&S ringa brott var inget i jämförelse med hur skogbolaget en gång lurat till sig skogsfastigheten genom baggböleri,
de var sura på gröna vågarna för att de
stoppat homoslyrbesprutningen och ville statuera ett exempel och på Taråberg hade
de lagen på sin sida (dock inte moralen).
Björn M.
Vänd på det och se det inte som bedrägeri, utan som civil kurage. Om skogsbolagen fått härja fritt så hade vi inte haft en pinne kvar i skogen och det måste väl finnas fler värden med skogen än att utvinna pappersmassa?
Ponny och Svea hävdade att odlad jord skall förbli odlad. För att förtydliga detta: Om de som "äger" skog och mark också bebor den året om och brukar den för mat och husrum, då tenderar brukaren att vårda den ekologiska mångfalden i större utsträckning än ett stort bolag som bara vill blidka aktieägarnas plånböcker.
Att Ponny och Svea försökte återta en gård som på ett mycket fult sätt blev avlurad den rättmätige ägaren (om man nu kan äga jorden) av just skogsbolagen. Frågan är vad skogsbolagen har i skogarna att göra! Lämna tillbaka skogen till den familj som träbaronerna stal den av under 18 & 1900 talet. Sen kan skogsbolagen köpa timmer av dessa familjen i den utsträckning som familjen anser sig vilja göra övervåld på sin skog.
Om man bor i bygden hjälps man åt att se till varandra och vad vi gör med våra bestånd.
Ponny & Svea försökte belysa det galna i denna situation, precis som husokupanter i staden vill belysa det galna med bostadsmarknaden.
Hail to the one hwo have the curage!
Se spelet nu 2011 www.taraberg.se
Du lämnar felaktiga uppgifter om bonden och hans ättlingar.
Kontrollera källor innan publicering.
Skulle bondens ättlingar inte finnas efter 1949 så skulle ju inte jag vara född.
Skicka en kommentar