2007-11-29

Gör egna pengar

(Det här är en lång text, men snälla, läs hela. Jag jobbade flera timmar med den!)

Visste du att det räcker med två personer som litar på varandra för att göra egna pengar? Inte låtsaspengar, inte monopolpengar, utan riktiga kontanter.

Om Olle och Pelle känner varandra väl, så väl att Olle kan låna ut 50 svenska kronor till Pelle, då kan Olle och Pelle göra egna pengar. Det är mycket enkelt, Pelle tar ett papper och skriver "Pelle är skyldig innehavaren av detta papper 50 svenska kronor. Om man ger den här lappen till Pelle, så måste Pelle lämna 50 svenska kronor i utbyte.".

Så, färdigt! Har Olle och Pelle gjort sig skyldiga till falskmynteri? Nej! Olle och Pelle har nämligen inte skapat svenska kronor, de har skapat en egen valuta som i utgångsläget har en växelkurs mot svenska kronan på 1:1. Man får en svensk krona för en... ska vi kalla det "pellepeng"?

Låter det barnsligt? Ja, lite barnsligt är det. Du hade säkert väntat dig att man skulle kunna göra svenska kronor. (Eller euro, eller amerikanska dollar eller någon annan redan existerande valuta.) Så var det alltså inte.

Men är då inte "pellepengar" riktiga pengar? Jo! De är precis lika riktiga som svenska kronor! Men pellepengar accepteras förmodligen inte som betalningsmedel av några andra än Pelles absolut mest förtrogna släktingar och vänner, förutsatt att Pelle är en pålitigt person som inte smiter från sina skulder. Om Pelle är en slarver accepteras pellepengar förmodligen inte av någon alls.

Om Olle, som innehar 50 pellepengar, inte vill växla sina pellepengar till svenska kronor, utan vill använda valutan till att betala med, vad händer då? Antag att Olle vill köpa en smurfsamling för 50 svenska kronor av Yngve. Yngve känner inte Pelle och tänker då rakt inte acceptera en skuldsedel från Pelle som betalning, no way! Men faktum är att Yngve känner Rolf, och Yngve kan tänka sig att acceptera en skuldsedel till Rolf som betalning för sin smurfsamling.

Här kommer det kluriga! Vi har nämligen sådan tur att Rolf känner Pelle! Rolf har sådant förtroende för Pelle att han litar på att Pelle kommer att stå för sin skuldsedel på 50 svenska kronor. Därför tar Rolf på sig att agera mellanhand för Olle och Yngve. Olle ger sin pellepengarskuldsedel på 50 svenska kronor till Rolf, och Rolf skriver i sin tur ut en skuldsedel till Yngve, på 50 svenska kronor.

Rolfs transaktioner tar ut varandra helt, han har fått en fordran på 50 svenska kronor och en skuld på 50 svenska kronor. Yngve har fått en fordran på 50 svenska kronor och Olle har blivit av med en fordran på 50 kronor. (Men Olle har fått en smurfsamling!)

Det behöver inte vara en enda person som står mellan betalare och mottagare, det vara hur många som helst, så länge varje person i kedjan har ett förtroende för sina kontakter om minst 50 kronor.

En betalning är en fråga om att hitta en länk mellan betalare och mottagare, där varje länk i kedjan har ett förtroende för de andra som uppgår till minst så mycket som betalning rör sig om. Svenska staten är en sådan länk, när den trycker pengar. Banker är en länk som många använder sig av. Att föra över pengar till någon annans bankkonto är att överföra en skuld. Banken är skyldig dig det antal kronor och ören som du har insatt på ditt konto. Om du för över skulden 100:- till någon annan, så minskar din fordran på banken och den andra personens fordra ökar. Det kan vara olika banker, och i så fall måste bankerna sinsemellan ändra skuldförhållandet mellan sig. På precis samma sätt som Rolf i exemplet ovan.

Nåväl, om du känner att denna text hittils har varit gammal skåpmat och ett kvasiintellektuellt dravel, så håll i dig!

En betalning är en fråga om att hitta en förtroendeväg från betalare till mottagare bestående av personer eller institutioner, så att man kan flytta skuldsedlar på rätt sätt. Ett datornätverk är en fråga om att hitta en väg från sändare till mottagare så att man kan flytta information på rätt sätt. (Annars hade man inte kunnat surfa till Kvarnstenen och läsa det här.)

(Detta kallas på datorspråk för "routing", men det behöver vi inte bry oss om här.)

Finns det då någon klurig datasnubbe någonstans som försökt skriva ett skuldflyttarprogram, på samma sätt som de kluriga datasnubbarna skrev ett informationsflyttarprogram på 60-talet som blev dagens Internet?

Men självklart! Mina damer och herrar, skåda RIPPLE!

Ripple är ett datorprogram som flyttar skuldsedlar, pellepengar, helt automatiskt.

Jag ska redan nu säga att Ripple dessvärre ännu så länge inte är praktiskt användbart, och kanske aldrig kommer att bli det, men själva idén är så... vågar jag säga "sinnesutvidgande"?, att jag har anmält mig.

Förutsatt att en väg av förtroende mellan betalare och mottagare existerar, så kommer Ripple att hitta den. Det är egentligen hela funktionen hos Ripple. För att Ripple ska kunna hitta en sådan förtroendeväg, måste man själv anteckna sig för vilka personer man litar på och hur stora fordringar man kan tänka sig att ha på dem. Med andra ord, hur stora krediter (lån) man kan ställa ut till vederbörande. När tillräckligt många personer har tillräckligt många kontakter med godkända, men ännu ej utnyttjade, krediter, kommer Ripple att kunna användas för handel på precis samma sätt som vanliga valutor utnyttjas för handel idag. Idag kan bara stater och banker skapa pengar som är allmänt accepterade. Med system som Ripple kan ALLA skapa pengar som är (mer eller mindre) allmänt accepterade.

Krediter är pengar! Skulder är betalningsmedel! Varför låta banker och stater fortsätta ha ensamrätt på att kontrollera pengarna när tekniken finns som gör det möjligt för vem som helst att göra det?

2007-11-13

Lateralt tänkande

Fort! Du ska anordna en tennisturnering. Turneringen är en utslagsturnering. Det vill säga, spelarna möts i singelmatcher där segraren går vidare och förloraren åker ut. 128 spelare deltar i turneringen. Hur många matcher kommer det att spelas innan turneringen är slut? Du har fem sekunder på dig att räkna ut svaret.

Klurigt? Det där är mitt favoritexempel på "lateralt tänkande". Svaret är 127 matcher, vilket lätt inses när man kommer på att för att endast en spelare ska återstå (vinna finalen) så måste 127 spelare någon gång slås ut. En match per utslagen spelare, dvs 127 matcher.

Här kommer ett lite festligare exempel på lateralt tänkande, i ekonomiska termer.

Mångmiljonärens lån

En mycket rik person, låt oss kalla honom Nisse, kliver in på en bank i centrala Stockholm. Nisse är god för många miljoner, men det känner inte banken till. Nisse tar en vanlig kölapp och väntar på att få tala med en lånehandläggare. När det är Nisses tur i kön, slår han sig ned vid handläggarens skrivbord och förklarar att han behöver låna 30.000 kronor. Han ska företa sig en resa till Göteborg under en månads tid och behöver lite pengar att röra sig med. Naturligtvis ber handläggaren om någon form av säkerhet för lånet.

Nisse pekar då ut på gatan, där det står en Ferrari i miljonklassen. Nisse lägger upp registreringsbevis och nycklar på bordet. Handläggaren kollar upp så att allt stämmer, vilket det gör. Bilen är Nisses.

Skulle banken neka ett lån på 30.000 mot en bil värd över en miljon? Självklart inte! Nisse får sina pengar och handläggaren tar bilnycklarna och kör ner bilen i bankens underjordiska garage. Handläggaren försäkrar dessförinnan Nisse att bilen kommer att vara i säkert förvar.

Nisse tar sina pengar, kliver ut från banken och går tvärsöver gatan till centralstationen, där han tar tåget till Göteborg.

En månad senare, när Nisse kommer tillbaka till Stockholm, kliver han in på banken igen, och langar upp de 30.000 kronorna plus ränta på 100:-. Nisse ber att få bilen framkörd till bankens huvudentré.

Då säger handläggaren, leende; "Vi här på banken är mycket måna om att ge våra kunder förstklassig service, och därför genomförde vi en rutinmässig bakgrundskontroll på dig efter att du var här senast. Du är en av Sveriges rikaste privatpersoner, god för många miljoner. Hur kan det komma sig att du behövde låna 30.000?"

Nisse svarar: "Kan du säga mig var annars i centrala Stockholm jag hade kunnat parkera en miljon-Ferrari för 100: - och få tillbaka den i perfekt skick en månad senare?" Därefter ler Nisse, plockar upp bilnycklarna och kliver ut genom dörren.

2007-11-02

Sälja "ut"

Äntligen!

Varje gång jag hör uttrycket "sälja ut statliga företag" så reagerar jag. Det finns något förljuget i det. Det lilla ordet "ut" vrider betydelsen av det man säger.

Att en marknadsaktör (i det här fallet svenska staten) byter inriktning på sina kapitalplaceringar är inte så konstigt. Faktum är att det vore märkligt om så aldrig skedde, vilket var och en som investerar i aktier eller fonder känner till. Ibland händer det saker som gör att man vill flytta sina besparingar.

Av ren slöhet har jag personligen inte formulerat någon skarp skrift för att attackera det här oskicket, så nu är jag tacksam över att Catharina Grünbaum på DN har gjort det på ett alldeles föredömligt sätt!

Från artikeln:

Med tillägget ut visar man att det är fråga om att göra rent hus, och det till priser under det verkliga värdet hos det som säljs. Att sälja ut är att realisera, slumpa bort, så att inget blir kvar.