2011-03-18

Borde inte Blockets dagar vara räknade?

Köp & Sälj-annonsering på nätet är en bra idé. Det har alltid funnits ett intresse av för privatpersoner att köpa och sälja begagnat, och att annonsera någonstans är då nödvändigt, förstås.

Blocket.se har sedan länge varit den absolut dominerande aktören i Sverige på den marknaden. Till skillnad från många andra nätbaserade företag tar man faktiskt betalt för sina tjänster. Och lyckas med det. Något som är vansinnigt svårt när kulturen på nätet är sådan att man näst intill tar för givet att en tjänst ska vara gratis, i alla fall i ett grundläggande utförande.

Hur kan då blocket.se fortsätta att lyckas med det konststycket, trots att det finns massvis med aktörer som erbjuder samma tjänst helt gratis? Naturligtvis tack vare sin storlek. Blocket har flest besökare och därmed har man störst chans att få bra betalt för sin vara. Men kan det hålla hur länge som helst? Jag tror inte det. Det är ett koncept som borde erodera bort mot gratis-utförande förr eller senare.

Förhoppningsvis förr!

Jag själv använde Eniro senast jag annonserade ut saker, men det valet är en smaksak. Såg nyss att annonserna där "syndikerades" ut till MSN-portalen dessutom. Här finns ju möjligheter att slå blocket på alla sätt, tycker jag. För det första borde det att gå att göra annons-syndikering på ett snyggt sätt. Råmaterialet kommer ju in gratis; användarna tillhandahåller annonser. Dessa förpackas och distribueras på höjden och längden. Man kan exempelvis klassificera dem geografiskt om det är saker som sällan skickas med post, eller tvärtom, tillhandahålla smidiga transportlösningar, enkla sätt att fotografera sina objekt (varför kan man inte ta en bild med sin webkamera direkt i formuläret när man lägger in sin annons??) och så vidare.

Själv tycker jag att det finns stora möjligheter.

2008-06-11

Loanland, dröjsmålsräntan tillfaller långivaren

För det fall en långivare på Loanland råkar ut för att låntagaren betalar försent, inträffar följande:

1. Låntagaren debiteras påminnelseavgift. Denna tillfaller Loanland.
2. Låntagaren debiteras 8% dröjsmålsränta. Denna tillfaller långivaren!

Det är inte alls speciellt enkelt för en långivare att se att han inkasserat dröjsmålsränta. Faktum är att det enda sättet, som jag kommit på, är att jämföra räntan i betalningen med den ränta som specificerades i den ursprungliga betalningsplanen. Både den vanliga ränta och dröjsmålsräntan bakas ihop.

Jag vet att det rått viss förvirring om huruvida Loanland lade beslag på dröjsmålsräntan, men det gör de alltså INTE.

Vill du läsa Kvarnstenens alla artiklar om Loanland? Klicka på etiketten "Loanland"!

Etiketter:

2008-06-10

Loanland, information om rätt till avdrag

Jag har varit i telefonkontakt med Skattemyndigheten och ställt frågan om huruvuda de avgifter som Loanland tar ut är avdragsgilla i deklarationen. Här är informationen jag fått. Samtliga nedanstående avdrag är avdrag av kapitalinkomster, alltså inte inkomst av tjänst.

För låntagare gäller att aviavgiften är avdragsgill. Uppläggningsavgift och transaktionsavgift är INTE avdragsgill. (Om lånet har tagits i näringsverksamhet så kan andra regler gälla.)

För långivare gäller att uppläggningsavgift, transaktionsavgift OCH uttagsavgift ÄR avdragsgilla. Det vill säga, samtliga de avgifter som Loanland tar ut av sina långivare är avdragsgilla. Uppläggnings- och uttagsavgiften ska vara avdragsgilla mot ränteinkomster. Transaktionsavgiften kan vara menad att dra av som kapitalförlust. Jag antar att man får skriva det så på sin deklaration och se vad Skattemyndigheten säger.

Detta är goda nyheter för alla som lånar ut på Loanland.

Läs Kvarnstenens tidigare artiklar om Loanland

2007-12-21: Loanland, kort utlåningskalkyl för mikrolån
2007-12-20: Loanland, helt nytt i svenskt skatteperspektiv
2007-12-14: Loanland, nu får vi ser hur det går
2007-12-13: Loanland, ett svenskt prosper.com

Etiketter:

2008-01-05

Bokrecension: The Bogleheads' Guide to Investing

Kvarnstenen är tillbaka efter juluppehållet med en recension av den bok som lästes under julhelgen; "The Bogleheads' Guide to Investing".



Boken är en handbok i investering för privatpersoner. Det här är ingen "get rich quick"-bok. (Sådana kommer ni nog aldrig att få läsa recensioner av här...)

Det första som kräver en förklaring är förmodligen titeln; "Bogleheads", vad är det? Begreppet "Bogleheads" kommer från namnet på personen John C. "Jack" Bogle, grundare av världens största (tror jag) fondbolag, Vanguard. Jack Bogle insåg att de flesta fonder i världen har mycket svårt att slå index över lång tid, så en fond som bara följer index, en "indexfond", borde vara ett ypperligt alternativ för många på grund av de låga avgifter man kan hålla om man inte sysslar med att aktivt förvalta fonden utan bara viktar den så att den går precis som index.

Det finns sådana fonder i Sverige också, till exempel Moderna Fonder Sverige Topp 30 och Handelsbanken Aktiefond Index.

"Bogleheads" är folk som tycker att Jack Bogle är det bästa som hänt sedan skivat bröd. Dessa personer har anammat Jack Bogles investeringsfilosofi och det är detta som beskrivs i boken.

Bokens inledning handlar om de vanliga standardråd som man hittar överallt; slösa inte, lev inte på kredit och lån, spara regelbundet, börja tidigt. Detta är visdomsord som är lätta att förstå men som få följer. Fler tips som ges är att man ska bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter och att man ska ha som princip att betala sig själv först. Det senare betyder att man ska sätta av pengar till sitt eget sparande innan man gör något annat med sin lön.

Allt detta är sunda råd som lägger grunden för en framtida förmögenhet, vilket jag håller med om!

Därefter följer en genomgång av investeringsinstrument som är helt centrerad för USA, vilket kanske inte är så konstigt. Tyvärr gör det mycket av informationen oanvändbar ur ett svenskt perspektiv. Det finns vissa goda råd, som att man kan inflationsskydda sig med obligationer.

I kapitel sju finns en höjdpunkt, då författarna slår hål flera myter. Det gäller hur vissa principer, som är bra att hålla sig till i övriga livet, inte är speciellt bra när det gäller investeringar. Bland dessa finns "listen to your gut" och "history repeats itself". Jag känner igen dessa resonemang från många diskussioner jag haft om investeringsstrategier. Man ska välja värdepapper som "känns bra" och köpa fondandelar i fonder som har en bra historisk värdeutveckling. Detta är ingen bra strategi. Boken förklarar varför. På sätt och vis genom sin hyllning till indexfonder, vilket återkommer på flera ställen.

Kapitel åtta handlar om asset allocation, alltså tillgångsallokering på svenska. Jag tycker att det är mycket bra att ha ett kapitel om det, för det är en sak som många förbiser. Det är betydligt viktigare att göra en bra tillgångsallokering än att lägga massa tid på att välja fonder. Men det är ändå det senare som folk i allmänhet sysslar med. Om de ens känner till begreppet tillgångsallokering.

Dessutom förklaras begrepp som Modern Portfolio Theory, vilket möjligen är lite hårigt att ta sig igenom, men icke desto mindre helt och hållet grundläggande för en framgångsrik investerarkarriär. Detta tema återkommer i kapitel tolv under rubriken Diversification.

Boken avslutas med lite mer filosofiska resonemang kring livet i stort, och hur investeringar och kapitalförvaltning är en del av detta.

Det som kan sägas ligga boken till last är att den är fokuserad på USA och hur en amerikan kan förvalta sitt kapital, framförallt vilka skatteregler man då har att hålla sig efter. Dessa är annorlunda jämfört med Sverige.

Men trots det så vill jag varmt rekommendera denna bok. Det ord som bäst beskriver boken är "sund", och trots det är den mycket lättläst. Den håller samma linje och resonemang som min husbibel, "A Random Walk Down Wall Street", vilken dock är betydligt tyngre att ta sig igenom.

För den som sällan eller aldrig funderat över investeringar, är denna bok en aha-upplevelse på många plan. För den som redan har det mesta "på plats", finns fortfarande en hel del goda tips att ta till sig.

Det finns även en referenslista över litteratur och webbplatser som författarna rekommenderar.

Kort sagt, boken är väl värd sitt pris. Köprekommendation!

Läs Kvarnstenens tidigare bokrecensioner

2007-12-19: The 4-Hour Workweek

2007-12-23

God Jul!

Nu tar Kvarnstenen ett litet juluppehåll. Det varar fram till nyår, ungefär.

2007-12-21

Loanland, kort utlåningskalkyl för mikrolån

För att låna ut pengar på Loanland så gäller det att hålla tungan rätt i mun. Det är nämligen inte så svårt att förlora på affären trots att låntagaren sköter sina återbetalningar till punkt och pricka, vilket vi snart ska se.

Observera! Denna artikel gäller endast för Loanlands mikrolån! För Loanlands standardlån kommer jag att publicera information framöver.

För Loanlands mikrolån gäller följande:

1. Lånebeloppet är 1000, 2000 eller 3000 kronor. (Precis som ett SMS-lån, vilket sammanträffande!)

2. Långivarens avgift för ett 1000-kronorslån är 30 kronor. För 2000, 40 kronor. För 3000, 50 kronor. (Ja, man betalar en avgift för att låna ut pengar.)

3. Förfallotiden är 30 dagar.

4. Räntan är årsränta.


Vad betyder då detta för en utlånare? Jo, naturligtvis att det finns en gräns för hur låg ränta man kan ta ut om man inte vill förlora pengar på affären trots att låntagaren sköter sin återbetalning.

Var ligger denna gräns? Den är olika för de olika lånebeloppen, jag visar uträkningen i detalj för 3000-kronorslånet och sammanfattar för 1000 och 2000-kronorslånet.

För ett lån på 3000 kronor betalar långivaren 50 kronor i avgift. För att få tillbaka dessa 50 kronor måste långivaren ta ut en ränta på (50 * 12)/3000 = 0,2, dvs 20%.

Tror man.

Det luriga är att då är inte skatten inräknad! Och Loanland drar skatt på inkomstränta före avgifter. (Läs här om Skatteverkets syn på Loanlands avgifter.) Om den totala inkomsträntan är 50 kronor så måste långivaren betala 15 kronor i skatt.

För att ta med skatten i beräkningen ställer vi upp följande; (50 *12)/(3000*0,7) = 0,2857, dvs 28,57%.

Detta förutsätter förstås att avgifterna inte är avdragsgilla. Och tills Skatteverket har gett besked i den frågan så tycker jag att det är lämpligt att vara på den säkra sidan och förutsätta att så inte är fallet.

Slutligen en sammanfattning med samtliga brytpunktsräntor:

Mikrolån 3000: 28,57%
Mikrolån 2000: 34,29%
Mikrolån 1000: 51,43%


För att det inte ska råda några tvivel på den punkten; OM MAN LÅNAR UT PENGAR I ETT MIKROLÅN PÅ LOANLAND, SÅ GÅR MAN BACK OM RÄNTAN ÄR LÄGRE ÄN DETTA!

När man vet detta så känns det lite märkligt att det gick ett mikrolån på 3000 kronor som fylldes till 100% till 25% ränta för ett par dagar sedan på Loanland. ALLA de långivarna riskerar alltså att förlora pengar på affären, om de inte har tur och Skatteverket godkänner avdraget. (Samt, förstås, att de kommer ihåg att göra det avdraget i sin deklaration.)

Läs Kvarnstenens tidigare artiklar om Loanland

2007-12-20: Loanland, helt nytt i svenskt skatteperspektiv
2007-12-14: Loanland, nu får vi ser hur det går
2007-12-13: Loanland, ett svenskt prosper.com

Etiketter:

2007-12-20

Loanland, förseningsavgifter och dröjsmålsränta

En icke oansenlig del av inkomsterna i utlåningsbranschen består av förseningsavgifter, påminnelseavgifter, dröjsmålsränta och dylikt. Alltså det som händer när låntagaren inte sköter sina betalningar.

Jag har inga siffror, men jag har en stark magkänsla av att så är fallet.

När det gäller Loanland så kostar det 100:- i förseningsavgift och 50:- i påminnelseavgift, jämte 8% i dröjsmålsränta, om man missar en betalning. Dessa pengar går inte till långivaren, utan till företaget Loanland.

Personligen kan jag tycka att Loanland åtminstonde kunde dela dessa avgifter med långivarna. Jag ska dock inte gnälla, det står mig fritt att starta en konkurrerande P2P-låneverksamhet. Men eftersom det är en ganska hög tröskel för att göra det, så nöjer jag mig med en from förhoppning om att någon annan startar en Loanland-konkurrent, så att långivarna kan få lite bättre villkor på den här punkten.

Läs Kvarnstenens tidigare artiklar om Loanland

2007-12-21: Loanland, kort utlåningskalkyl för mikrolån
2007-12-20: Loanland, helt nytt i svenskt skatteperspektiv
2007-12-14: Loanland, nu får vi ser hur det går
2007-12-13: Loanland, ett svenskt prosper.com

Etiketter:

Loanland, helt nytt i svenskt skatteperspektiv

Denna artikel handlar om Loanland, jag kommer att publicera ett flertal artiklar om Loanland under den kommande tiden.

Peer-2-peerlånesajten Loanland representerar en helt ny typ av företag som inte tidigare existerat i Sverige. Idén är att göra det möjligt för privatpersoner att agera långivare mot andra privatpersoner på ett enkelt och smidigt sätt.

Det jag tänker skriva om idag handlar om Skatteverkets syn på Loanlands verksamhet. Klart är att det inte är några problem för en privatperson att låna ut pengar till en annan privatperson mot ränta, så länge man betalar 30% skatt på inkomsträntan precis som vanligt, och att utlåningen inte sker i näringsidkande syfte. Vad det där sista innebär i praktiken är jag inte säker på, men det har förmodligen med omfattningen på utlåningen att göra.

Det som inte är klart är vad som händer med de avgifter som Loanland tar ut i samband med att de förmedlar lån. Dessa avgifter består av dels en fast avgift som kallas uppläggningsavgift, dels en rörlig avgift i form av en procentandel av det utlånade beloppet. (Jag återkommer till dessa avgifters storlek samt lite kalkyler kring dem i senare postningar.)

Frågan är om långivaren tillåts dra av dessa avgifter från sin inkomstränta. Jag har varit i kontakt med Skatteverket och ställt frågan till dem. Tjänstemannen jag talade med bad att få återkomma för att först få en chans att granska Loanland och dess upplägg. Ett par timmar senare ringde telefonen och beskedet lät ungefär såhär:

"Jag vet tyvärr inte! Detta koncept passar inte in i någon av de former som vi tidigare haft att ta ställning till. Det kan inte sägas vara likställt med courtage (som är avdragsgillt), men det kan inte heller sägas vara likställt med förvaltningsavgifter (som är avdragsgilla förutom första tusenlappen). Eftersom detta är en tjänst som vänder sig till allmänheten kommer våra jurister att göra en ordentlig granskning av upplägget och ta ett principbeslut. Min förhoppning är att detta ska meddelas genom vår hemsida."

Jag fick tjänstemannens telefonnummer, jag ska ringa tillbaka i mitten av januari och kolla om något beslut har tagits. Jag meddelar självklart resultatet här på Kvarnstenen så fort jag vet något.


Läs Kvarnstenens tidigare artiklar om Loanland

2007-12-14: Loanland, nu får vi ser hur det går
2007-12-13: Loanland, ett svenskt prosper.com

Etiketter:

2007-12-19

Bokrecension: "The 4-Hour Workweek"

Jag har nyligen läst "The 4-Hour Workweek" av Timothy Ferris, och tänkte dela med mig av mina tankar kring den boken.



Bokens baksidestext lyder:

"Forget the old concept of retirement and the rest of the deferred-life plan - there is no need to wait and every reason not to. Whether your dream is escaping the rat-race, experiencing high-end world travel, earning a monthly five figure income with zero management, or just living more and working less, this book is the blueprint"

Ja, det där låter ju ganska blaskigt förstås. Men vi tar det från början!

Bokens budskap är att man inte ska arbeta stenhårt under en lång period för att sedan gå i självfinansierad heltidspension. Detta kallar han "deferred-life", ungefär "uppskjutet liv". Det gäller att leva hela tiden, säger Ferris och det är svårt att säga emot det.

Temat i boken är följande; se till att inrätta din tillvaro så att du är helt mobil. Det betyder, för en vanlig kontorsanställd, att man ska försöka övertala sin chef om att man ska få jobba hemifrån och bara titta in på kontoret då och då. Ferris presenterar en strategi för hur det ska gå till.

För den som driver eget företag gäller det att fixa allting i driften så att man i princip aldrig behöver vara närvarande personligen.

När detta är gjort, är meningen att man ska bli vagabond. Ferris verkar finna den högsta lyckan i att resa jorden runt och sysselsätta sig med diverse aktiviteter. Exempelvis kampsport i Kina och tävlingstango i Argentina.

Så långt låter det förstås bara barnsligt. Vissa jobb kanske kan göras på distans, men hur ska en sjuksköterska, lastbilschaffis eller butiksanställd kunna jobba hemifrån?

Men det finns en hel del goda tankar, små guldkorn till och med, längs vägen. Till exempel så funderar Ferris mycket över vad man sysselsätter sig med bara för att vara sysselsatt. Ett kontorsarbete, till exempel, förutsätter inte bara att man presterar resultat, utan även att man ser sysselsatt ut. Alla som jobbat på kontor vet att snacket snabbt sprider sig om det slösurfas för mycket på jobbet. Men inte bara i arbetslivet utan även i privatlivet fylls tid och rum med skräp som vi kanske inte alls vill ha där, men som verkar omöjligt att få bort.

Där talar Ferris mycket om hur man ska fejsa sina demoner och rensa ut röran i sin tillvaro. Inte genom att bli hippie i Amsterdam, utan genom mindre drastiska metoder.

En icke oansenlig del av boken ägnas också åt hur man blir mindre störd och avbruten av allting. Ferris rekommenderar till exempel indiska assitenter (genom tjänster som Your Man In India) och att man slår på autosvar i sitt mailprogram där man upplyser om att man bara läser mail en gång i veckan.

Ferris gödslar naturligtvis med anekdoter ur sin egen, minst sagt krokiga, karriär. Och allt detta är ganska rolig läsning!

Köpa eller inte köpa? Om man bortser från de mer utspejsade passagerna så är detta en mycket späckad bok. I linje med Ferris filosofi om att komma till saken och inte slösa tid på oväsentligheter, är det hög informationstäthet per ord. Jag tror att boken behöver ett par genomläsningar om man verkligen avser att ta den till sig. Den som seriöst avser att automatisera sin inkomst och köra backpacker-livet kan förmodligen hitta väldigt mycket matnyttigt här. Men även den som bara funderar över tillvaron där man inte hinner annat än jobba-sova-äta kan få sig en hel del till livs. Tim Ferris har även en websida helt dedikerad till boken. Det är förstås ett bra ställe att kolla på innan man beställer.

2007-12-17

Sälja bostadsrätt? Glöm inte det här!

När man säljer en bostadsrätt med vinst får man dra av inköpskostnaden och kostnader för reparationer och underhåll de senaste fem åren. Detta känner de flesta till. Vad många kanske inte känner till är att man även får göra avdrag för de amorteringar som föreningen gjort under den tid man ägt borätten.

Antag att du äger 1% av din bostadsrättsförening, och att föreningen gjort amorteringarn på en miljon kronor när du ägt din borätt. Då får du dra av en procent av en miljon, alltså 10.000 kronor, från vinsten när du säljer.

Många bäckar små, det gäller att inte betala för mycket skatt!

Detta förbaskade koldioxidgnällande

Det är dags att komma ut; jag är skeptiker! Jag tror inte på klimatalarmismen. Jag tror inte på Al Gore och jag tror inte att "överkonsumtionen" håller på att ta död på alla isbjörnar.*

Men det ska man ju göra! Och är man ett land så ska man skriva under Kyotoavtalet, som alla fiiina länder gör. USA är inte ett fiiint land, för USA har inte skrivit under.

Men hör och häpna, USA har minskat sina koldioxidutsläpp mer än de länder som skrivit på avtalet! Nämen, så tokigt! Mer om detta hos HAX!

*) Knäckfrågan, som jag förstått det, är huruvida koldioxiden leder till ökad temperatur eller om ökad temperatur leder till mer koldioxid! Vad är orsak och verkan? Det verkar faktiskt troligare att temperaturen är orsaken och koldioxiden är verkan, än tvärtom.

2007-12-16

Jag, en bokföringsnörd


Min lilla "nisch" av snålbloggandet är bokföring. I flera tidigare inlägg har jag skrivit om bokföringsprogrammet Gnucash som jag använder för att hålla ordning på min ekonomi. Idag har jag ägnat sjukligt många timmar åt att justera in ett par detaljer på de deklarationer jag lämnat in sedan jag började använda Gnucash.

Varje år får man ju en redogörelse från Skattemyndigheten där det står hur mycket man betalar i skatt på förvärvsinkomster och kapitalinkomster, hur mycket man betalar in begravningsavgift, och så vidare. Detta summeras och jämförs med den preliminärskatt man betalat in under året. (De pengar som arbetsgivaren, och i förekommande fall inlåningsinstitutet, dragit automatisk.) Mellanskillnaden sätts in på ett i förväg anmält konto, eller så får man en inbetalningsavi om man har otur.

Den där uträkningen kan man pilla med! Tidigare år har jag ansett att skatt varit onödigt att specificera i detalj, vilket gjort att min kapitalskatt och min skatt på förvärvsinkomster friskt blandats ihop på ett väldigt slarvigt sätt. Det har jag nu i detalj mipplat runt med så att varje krona ligger på rätt plats. Det kluriga är att kolla hur mycket man betalat i skatt under året, hur mycket man borde ha betalat, och vända och vrida på siffrorna för att få den där transaktionen då återbäring sätts in på kontot till att stämma på öret.

Ett tag blev det riktigt dramatiskt, måste jag säga. Jag tittade på min deklaration från 2005 (inkomståret 2004) och insåg till min förskräckelse att jag gjort en miss. Jag hade gjort fel när jag fört över ett underskott av kapital (jag var slarvig på den tiden, numera har jag bara överskott av kapital) från blankett K4 till huvudblanketten. Jag hade eventuellt betalat ungefär tusen kronor för mycket i skatt! Med blodad tand gav jag mig i kast med att författa en begäran om omprövning till skatteverket, och den blev ganska bra. Tyvärr skickades den aldrig, då jag sedemera med blandade känslor insåg att trots att jag räknat fel, så hade skatteverket korrigerat mig och räknat ut min skatt korrekt. Det var synd. Det hade varit ett enastående tillfälle till att bli självgod.

Men sammantaget var det en bra söndag. Det blir det när man får sitta med en riktigt knivig bokföringstransaktion och bara mysa!

2007-12-14

Loanland, nu får vi se hur det går

Jag har satt in 1000:- på Loanland.se. Pengarna bör finnas där på måndag. Vi får se hur det här går. Jag ser det som en investering med extremt hög risk, det är mest ett test från min sida.

Etiketter:

2007-12-13

Loanland, ett svenskt prosper.com

I USA har det sedan januari 2006 funnits en sak som heter Prosper. Det är en sajt där man kan låna eller låna ut pengar, genom ett auktionsförfarande där långivare får bjuda under varandra avseende ränta på lån som låntagare önskar ta.

Ett mycket snarlikt koncept har nu lanserats i Sverige:


Företaget ger ett seriöst intryckt. Det finns en styrelse med icke oansenliga meriter, där bland annat Peter Settman(!) ingår. (Lugn, de är inte före detta TV-clowner allesammans.)

I korthet går det alltså till såhär; vill du låna pengar? Anmäl dig på sajten och lägg upp en auktion där du anger maxränta och lånebelopp. Vill du låna ut pengar? Anmäl dig på sajten och leta upp en låntagare som du kan tänka dig att låna ut pengar till, och lägg ett bud på hans auktion.

I skrivande stund finns det, om jag ser rätt, endast två aktiva auktioner. Men det kanske tar sig?

Loanland sköter all administration, inklusive inkassofrågor.

Jag tycker att det här konceptet är ganska spännande. Det ska bli kul att se hur det utvecklas, eventuellt tänker jag själv gå in som långivare. Visserligen är Loanlands avgifter lite saftiga, jag hoppas att de får konkurrens snart.

Eftersom konceptet redan funnits i USA i nästan två år, så finns det gott om erfarenheter att ta del av. Här är ett par startpunkter:

Choosing the right borrower on Prosper.com
Our Updated Prosper Strategy & Four Loans We're Considering Bidding On
Prosper.com creates person-to-person loan site, but can it work?

Uppdatering: Jag ser nu att tradera.se länkar till loanland.se i alla sina auktioner. Det kan nog ge ganska bra exponering. Antalet låntagare kommer nog att öka framöver, Loanland har ju bara varit igång i knappt en vecka.

Etiketter:

2007-12-11

Dagens bästa seriestrip

Den så kallade Finanskvinnan har ritat en helt underbar liten seriestrip som heter "Finanskvinnan räddar julen". Med själva finanskvinnan som maskerad superhjältinna, såklart.



Läs den här!

Förmodligen ska man ha läst finanskvinnans blog ett tag för att förstå hur roligt det är, men jag tyckte i alla fall att den var sådär nörd-rolig.

Sen vet jag inte hur bäng jag är som metabloggar mot en blog som har hundra gånger fler läsare än vad jag har, men ibland blir det så.

2007-12-09

Lite otäckt

Jag bor i Linköping och i fredags kväll hämtade jag upp en bekant på Repslagaregatan ett par minuter efter 19 på kvällen, för gemensam färd till ett för denna blogpost irrelevant mål.

Idag läser jag detta.

Det är alltså en okänd individ som knivhuggit en 80-årig man på öppen gata. Jag vet inte exakt när det hände, men det kan ha varit samtidigt som jag befann mig ett och ett halv kvarter bort. 80-åringen överlevde, som tur var. Och jag såg ingen suspekt individ komma springande, tyvärr. Man kanske hade kunnat hjälpa polisen med ett signalament i så fall.

Med tanke på det ohyggliga dubbelmordet som ägde rum i Linköping den 19:e oktober 2004 så vandrar naturligtvis tankarna iväg. Den gärningsmannen är fortfarande oidentifierad. Tänk om det var samma person? Tänk om dubbelmördaren gick förbi mig när jag lyfte in min kompis väska i min bil i korsningen mellan Repslagaregatan och Linnégatan?

2007-12-07

I Sverige, ett av världens rikaste länder...




Sverige är ett av världens rikaste länder. Trots detta är det bara en promille av alla svenskar som kan leva gott på avkastningen av sitt kapital. Oavsett vad man har för politisk åsikt (jo!) så är det relevant att fråga; var är alla pengar?!

Om detta bloggas det idag under rubriken De rika svenskarna på den även annars utmärkta bloggen folkkapitalism.nu.

2007-12-06

Recension av "Hur jag blev rik"

Detta är en recension av en annan blog, nämligen bloggen Hur Jag Blev Rik. (Festlig, anglosaxisk kapitalisering där.)

Jag har läst HJBR under en förhållandevis lång period. Jakob, som driver bloggen, är en skicklig skribent. Stavning, grammatik, styckeindelning och annat blir ofta lite så och så på amatörbloggar, och det kan vara nog så irriterande. Det gör att HJBR känns mycket gedigen. Dessutom uppdateras bloggen regelbundet och med högklassigt material vilket verkligen inte är självklart.

På senare tid har snålbloggar och ekonomibloggar poppat upp som svampar ur jorden, men HJBR var en av de första. Jakob har uppenbart inspirerats av engelskspråkiga bloggar och tagit till sig flera koncept som jag verkligen uppskattar; bland annat skriver ha bokrecensioner vilket jag uppskattar stort. Det finns ohyggligt mycket skräp bland den litteraturen, så all hjälp att sålla agnarna från vetet är välkommen.

På plus-sidan vill jag nämna följande; entusiasmerande och... vågar jag säga "energigivande"? Jakob jobbar hårt med både ett heltidsjobb och en egen rörelse som han försöker får fart på. Sådant smittar av sig.

På minus-sidan vill jag se lite mer hårda tips. Jakob är uppenbarligen noggrann och bra på att räkna, jag skulle vilja se honom utmana ett par av branschens giganter, till exempel Anders Andersson på Privata Affärer, som då och då kläcker ur sig en och annan dumhet. Hur tänker Jakob kring skatteregler och dyligt? En sådan blogpost skulle jag vilja läsa.

Ytterligare en sak som HJBR borde ha är en liten bokhandel (som man kan sätta upp genom Amazons affiliate-program), med böcker som recenserats i bloggen. Det vore pricken över i, det!

Rolig matematik

Jag vet att en och annan svensk "snålbloggare" har hittat hit. Inte minst eftersom jag står i begrepp att skriva en recension av "Hur jag blev rik"-bloggen.

En sak som borde kunna sysselsätta denna demografiska grupp i timmar är Rakna.net. Där hittar man kalkylatorer som berättar precis när man kommer att kunna gå i självfinansierad pension, till exempel. Eller hur mycket man behöver spara varje månad för att kunna sluta jobba på sin 40-årsdag.

Det är som knark! (Eller knaschk, som dom säger i Hälsingland.)

Reklam på bilen, del 3

När jag kollar i Google Analytics så ser jag att många hittar till Kvarnstenen genom att google på orden "reklam på bilen". Det beror på att jag bloggade om det en gång här och en gång här.

Då och då kollar jag upp hur den här "marknaden" ser ut. I korthet; om du inte kör en fräck Smart och bor i Stockholms innerstad och har bilen parkerad mitt på Sergels torg varje dag 9-16, då har du ingen chans att få pengar för att använda din bil som reklampelare. Tyvärr.

Men jag har faktiskt reklam på mitt andra fordon, min skoter! På den står det "dinscooter.se" som är butiken där jag köpte den. Det får jag inte betalt för. Egentligen borde jag ta bort det, men dinscooter.se vet ju naturligtvis att det är för jobbigt och att jag inte kommer att göra det.

2007-12-05

Pensionsspara trots att inkomsten är under "brytgränsen"? ARTIKELN UPPDATERAD!

---***---

Den här artikeln är inte med sanningen överensstämmande! Nu har jag excellat siffrorna fram och tillbaka och bollat med en bekant, jag har ju för tusan fel! Eftersom det existerar kapitalförsäkringar så blir effekten av det räntefria lånet noll och intet i jämförelse med en KF! Detta har påpekats i kommentarerna.

(Som tur är skiljer sig alltså avkastningsskatten så mycket att man tjänar på en IPS *ändå*, så min slutsats förblir densamma; det lönar sig att IPS-spara trots att man tjänar under den statliga skattegränsen! Jag har ett halvt rätt men det är ändå förbannat pinsamt. Nåja, jag hoppas att den här rättelsen återställer lite av förtroendet.)

---***---

I kvällspressens ekonomibilagor (och även i lite mer välskrivna publikationer, som till exempel Privata Affärer) hittar vi ofta följande resonemang:

Om din inkomst ligger övre brytgränsen för statlig skatt kan du tjäna pengar på att sätta in pengar i ett skattegynnat pensionssparande, till exempel IPS eller traditionell pensionsförsäkring, förutsatt att du kommer att ha en inkomst UNDER brytgränsen när du sedemera plockar ut pengarna. Det betyder att du INTE ska pensionsspara om du tjänar under den statliga brytgränsen, för då gör du ingen vinst.

Här är ett exempel på en sådan artikel.

Detta, menar jag, är ren rappakalja.

Jag förstår inte hur "ekonomer" kan vara så okunniga. Den stora vinsten ligger naturligtvis inte i att betala lite mindre skatt, den stora vinsten ligger i att du får vänta med att betala in din skatt i väldigt många år! En person som är 25 år gammal och pensionssparar maximala beloppet (vilket är 12000:-/år från och med nästa år) får sin skatt sänkt med ungefär 30% av det, det vill säga 3600:-. Han kanske får betala dessa 3600:- (eller till och med lite mer) när han går i pension, med vad har hänt med pengarna under 30 års tid??

En enkel uträkning ger vid handen att med 10% avkastning och 30 år så har han, tack vare detta räntefria lån från staten, fått ihop 62817:-! (Obs, avkastningsskatt ej inräknad.)

I korthet; att pensionsspara är att få ett räntefritt lån från staten. Det är DET som är den stora vinsten med pensionssparande, inte att hamna över eller under någon fjantig brytgräns.

Det är MYCKET märkligt att denna aspekt aldrig lyfts fram bland de etablerade publikationerna. Men nu vet ni det, kära Kvarnstenenläsare, och kan därmed vara lite slugare än folk i allmänhet på ännu en punkt.

2007-12-04

Kvarnstenens smågodis

Jag läser ohälsosamt mycket bloggar. Därför tänkte jag försöka göra det till en vana att dela med mig av små guldkorn som jag hittar. På oregelbunden basis publiceras därför det som jag vill kalla Kvarnstenens smågodis.

Innehållet kommer förmodligen att vara i huvudsak engelskspråkiga bloggar. Anledningen är att utbudet där är mycket större än det svenska.

Thoughts on time Tankar kring hur det är, eller borde vara, att plocka bort beroendet mellan tid och pengar. Vad är sparsamhet? Och det uppenbara; tid är det värdefullaste vi har, slösa inte bort den. (@ Personal Finance and Wealth by the Penny)

Köphysterins högtid är här igen
Vi köper förmodligen för mycket julklappar åt varandra, och det verkar vinnas en tendens att många finanserierar köpandet med dyra lån. (@ Diversifierad)

What Color Is Your Parachute? How to Hunt for a Job En bokklubb-serie som läser "What Color Is Your Parachute", om yrkeskarriär. Trent, som skriver "The Simple Dollar", läser väldigt mycket böcker och de han väljer ut för sina bokklubbar brukar innehålla intressanta idéer. (@ The Simple Dollar)

2007-12-03

Vad vill du göra?

Det har blivit väldigt populärt med "snålbloggar" det senaste året. Vi har bloggar som till exempel Miljonär innan 30, Finanskvinnan och Hur jag blev rik. Den gemensamma nämnaren för dessa bloggar är att de fokuserar mycket hårt på att samla en hyfsad förmögenhet, främst genom att helt enkelt spara en ganska stor del av sin lön och köpa andelar i fonder.

Jag tycker att det är väldigt roligt att följa dessa bloggar.

Frågan som man emellertid ställer sig, gäller vad dessa personer ska göra när de känner att de nått sitt mål. Det är inte alldeles enkelt, även om man kanske till en börjar tror det.

Att förhålla sig till pengar är faktiskt absolut enklast då man inte har några. Det råder rätt och slätt ständig pengabrist och man har ingan problem att spendera varje krona som kommer in på (ibland huvudlös) konsumtion.

Att förhålla sig till pengar då man byggt upp en liten personlig förmögenhet är klurigt på ett annat sätt. (Jag är inte dum, jag inser förstås att det är bättre att ha pengar så att man klarar sig än att inte ha det.)

I ärlighetens namn rör vi oss här snarare inom psykologi än ekonomi. Vad är det för mekanismer som styr oss när vi lämnar tillståndet "ständig pengabrist" bakom oss?


För att rota lite i detta har jag beställt "Your Money Or Your Life" från Amazon.

En amerikansk snålbloggare har genomfört en bokklubb på sin blogg med denna bok. Han läste ett kapitel i veckan och bloggade om sina tankar kring just det kapitlet, varpå läsarna av bloggen inbjöds att delta i bokklubben genom att diskutera kapitlet i kommentarerna.

Här finns den bokklubben.

Jag kanske återkommer när jag läst boken själv. Idén med bokklubb i bloggform var kreativt, jag kanske provar det själv någon gång.

2007-11-29

Gör egna pengar

(Det här är en lång text, men snälla, läs hela. Jag jobbade flera timmar med den!)

Visste du att det räcker med två personer som litar på varandra för att göra egna pengar? Inte låtsaspengar, inte monopolpengar, utan riktiga kontanter.

Om Olle och Pelle känner varandra väl, så väl att Olle kan låna ut 50 svenska kronor till Pelle, då kan Olle och Pelle göra egna pengar. Det är mycket enkelt, Pelle tar ett papper och skriver "Pelle är skyldig innehavaren av detta papper 50 svenska kronor. Om man ger den här lappen till Pelle, så måste Pelle lämna 50 svenska kronor i utbyte.".

Så, färdigt! Har Olle och Pelle gjort sig skyldiga till falskmynteri? Nej! Olle och Pelle har nämligen inte skapat svenska kronor, de har skapat en egen valuta som i utgångsläget har en växelkurs mot svenska kronan på 1:1. Man får en svensk krona för en... ska vi kalla det "pellepeng"?

Låter det barnsligt? Ja, lite barnsligt är det. Du hade säkert väntat dig att man skulle kunna göra svenska kronor. (Eller euro, eller amerikanska dollar eller någon annan redan existerande valuta.) Så var det alltså inte.

Men är då inte "pellepengar" riktiga pengar? Jo! De är precis lika riktiga som svenska kronor! Men pellepengar accepteras förmodligen inte som betalningsmedel av några andra än Pelles absolut mest förtrogna släktingar och vänner, förutsatt att Pelle är en pålitigt person som inte smiter från sina skulder. Om Pelle är en slarver accepteras pellepengar förmodligen inte av någon alls.

Om Olle, som innehar 50 pellepengar, inte vill växla sina pellepengar till svenska kronor, utan vill använda valutan till att betala med, vad händer då? Antag att Olle vill köpa en smurfsamling för 50 svenska kronor av Yngve. Yngve känner inte Pelle och tänker då rakt inte acceptera en skuldsedel från Pelle som betalning, no way! Men faktum är att Yngve känner Rolf, och Yngve kan tänka sig att acceptera en skuldsedel till Rolf som betalning för sin smurfsamling.

Här kommer det kluriga! Vi har nämligen sådan tur att Rolf känner Pelle! Rolf har sådant förtroende för Pelle att han litar på att Pelle kommer att stå för sin skuldsedel på 50 svenska kronor. Därför tar Rolf på sig att agera mellanhand för Olle och Yngve. Olle ger sin pellepengarskuldsedel på 50 svenska kronor till Rolf, och Rolf skriver i sin tur ut en skuldsedel till Yngve, på 50 svenska kronor.

Rolfs transaktioner tar ut varandra helt, han har fått en fordran på 50 svenska kronor och en skuld på 50 svenska kronor. Yngve har fått en fordran på 50 svenska kronor och Olle har blivit av med en fordran på 50 kronor. (Men Olle har fått en smurfsamling!)

Det behöver inte vara en enda person som står mellan betalare och mottagare, det vara hur många som helst, så länge varje person i kedjan har ett förtroende för sina kontakter om minst 50 kronor.

En betalning är en fråga om att hitta en länk mellan betalare och mottagare, där varje länk i kedjan har ett förtroende för de andra som uppgår till minst så mycket som betalning rör sig om. Svenska staten är en sådan länk, när den trycker pengar. Banker är en länk som många använder sig av. Att föra över pengar till någon annans bankkonto är att överföra en skuld. Banken är skyldig dig det antal kronor och ören som du har insatt på ditt konto. Om du för över skulden 100:- till någon annan, så minskar din fordran på banken och den andra personens fordra ökar. Det kan vara olika banker, och i så fall måste bankerna sinsemellan ändra skuldförhållandet mellan sig. På precis samma sätt som Rolf i exemplet ovan.

Nåväl, om du känner att denna text hittils har varit gammal skåpmat och ett kvasiintellektuellt dravel, så håll i dig!

En betalning är en fråga om att hitta en förtroendeväg från betalare till mottagare bestående av personer eller institutioner, så att man kan flytta skuldsedlar på rätt sätt. Ett datornätverk är en fråga om att hitta en väg från sändare till mottagare så att man kan flytta information på rätt sätt. (Annars hade man inte kunnat surfa till Kvarnstenen och läsa det här.)

(Detta kallas på datorspråk för "routing", men det behöver vi inte bry oss om här.)

Finns det då någon klurig datasnubbe någonstans som försökt skriva ett skuldflyttarprogram, på samma sätt som de kluriga datasnubbarna skrev ett informationsflyttarprogram på 60-talet som blev dagens Internet?

Men självklart! Mina damer och herrar, skåda RIPPLE!

Ripple är ett datorprogram som flyttar skuldsedlar, pellepengar, helt automatiskt.

Jag ska redan nu säga att Ripple dessvärre ännu så länge inte är praktiskt användbart, och kanske aldrig kommer att bli det, men själva idén är så... vågar jag säga "sinnesutvidgande"?, att jag har anmält mig.

Förutsatt att en väg av förtroende mellan betalare och mottagare existerar, så kommer Ripple att hitta den. Det är egentligen hela funktionen hos Ripple. För att Ripple ska kunna hitta en sådan förtroendeväg, måste man själv anteckna sig för vilka personer man litar på och hur stora fordringar man kan tänka sig att ha på dem. Med andra ord, hur stora krediter (lån) man kan ställa ut till vederbörande. När tillräckligt många personer har tillräckligt många kontakter med godkända, men ännu ej utnyttjade, krediter, kommer Ripple att kunna användas för handel på precis samma sätt som vanliga valutor utnyttjas för handel idag. Idag kan bara stater och banker skapa pengar som är allmänt accepterade. Med system som Ripple kan ALLA skapa pengar som är (mer eller mindre) allmänt accepterade.

Krediter är pengar! Skulder är betalningsmedel! Varför låta banker och stater fortsätta ha ensamrätt på att kontrollera pengarna när tekniken finns som gör det möjligt för vem som helst att göra det?

2007-11-13

Lateralt tänkande

Fort! Du ska anordna en tennisturnering. Turneringen är en utslagsturnering. Det vill säga, spelarna möts i singelmatcher där segraren går vidare och förloraren åker ut. 128 spelare deltar i turneringen. Hur många matcher kommer det att spelas innan turneringen är slut? Du har fem sekunder på dig att räkna ut svaret.

Klurigt? Det där är mitt favoritexempel på "lateralt tänkande". Svaret är 127 matcher, vilket lätt inses när man kommer på att för att endast en spelare ska återstå (vinna finalen) så måste 127 spelare någon gång slås ut. En match per utslagen spelare, dvs 127 matcher.

Här kommer ett lite festligare exempel på lateralt tänkande, i ekonomiska termer.

Mångmiljonärens lån

En mycket rik person, låt oss kalla honom Nisse, kliver in på en bank i centrala Stockholm. Nisse är god för många miljoner, men det känner inte banken till. Nisse tar en vanlig kölapp och väntar på att få tala med en lånehandläggare. När det är Nisses tur i kön, slår han sig ned vid handläggarens skrivbord och förklarar att han behöver låna 30.000 kronor. Han ska företa sig en resa till Göteborg under en månads tid och behöver lite pengar att röra sig med. Naturligtvis ber handläggaren om någon form av säkerhet för lånet.

Nisse pekar då ut på gatan, där det står en Ferrari i miljonklassen. Nisse lägger upp registreringsbevis och nycklar på bordet. Handläggaren kollar upp så att allt stämmer, vilket det gör. Bilen är Nisses.

Skulle banken neka ett lån på 30.000 mot en bil värd över en miljon? Självklart inte! Nisse får sina pengar och handläggaren tar bilnycklarna och kör ner bilen i bankens underjordiska garage. Handläggaren försäkrar dessförinnan Nisse att bilen kommer att vara i säkert förvar.

Nisse tar sina pengar, kliver ut från banken och går tvärsöver gatan till centralstationen, där han tar tåget till Göteborg.

En månad senare, när Nisse kommer tillbaka till Stockholm, kliver han in på banken igen, och langar upp de 30.000 kronorna plus ränta på 100:-. Nisse ber att få bilen framkörd till bankens huvudentré.

Då säger handläggaren, leende; "Vi här på banken är mycket måna om att ge våra kunder förstklassig service, och därför genomförde vi en rutinmässig bakgrundskontroll på dig efter att du var här senast. Du är en av Sveriges rikaste privatpersoner, god för många miljoner. Hur kan det komma sig att du behövde låna 30.000?"

Nisse svarar: "Kan du säga mig var annars i centrala Stockholm jag hade kunnat parkera en miljon-Ferrari för 100: - och få tillbaka den i perfekt skick en månad senare?" Därefter ler Nisse, plockar upp bilnycklarna och kliver ut genom dörren.

2007-11-02

Sälja "ut"

Äntligen!

Varje gång jag hör uttrycket "sälja ut statliga företag" så reagerar jag. Det finns något förljuget i det. Det lilla ordet "ut" vrider betydelsen av det man säger.

Att en marknadsaktör (i det här fallet svenska staten) byter inriktning på sina kapitalplaceringar är inte så konstigt. Faktum är att det vore märkligt om så aldrig skedde, vilket var och en som investerar i aktier eller fonder känner till. Ibland händer det saker som gör att man vill flytta sina besparingar.

Av ren slöhet har jag personligen inte formulerat någon skarp skrift för att attackera det här oskicket, så nu är jag tacksam över att Catharina Grünbaum på DN har gjort det på ett alldeles föredömligt sätt!

Från artikeln:

Med tillägget ut visar man att det är fråga om att göra rent hus, och det till priser under det verkliga värdet hos det som säljs. Att sälja ut är att realisera, slumpa bort, så att inget blir kvar.

2007-08-27

Lyxfällans Charlie Söderberg skriver debattartikel

De flesta har sett eller hört talas om TV-serien "Lyxfällan" på TV3, där personer med trasslig ekonomi får hjälp att ordna upp densamma. (På senare tid har viss kritik av produktionen förekommit i media, men det tänker jag inte kommentera just nu.)

Vad jag däremot vill lyfta fram är att den ena av Lyxfällans programledare, Charlie Söderberg, har en debattartikel i Aftonbladet, där han argumenterar för hur det fungerar när bankerna tjänar bra med pengar på de väl tilltagna bostadspriserna. Han säger det aldrig rakt ut men... vad sägs om att spara ihop pengar först och köpa ett hus sedan? Inte så förbaskat enkelt, visst, men inte totalt ogenomförbart!

Länk till artikeln.

2007-08-21

Privatekonomi som ämne i skolan

I dagens Corren diskuteras idén att göra privatekonomi till ett schemalagt ämne i gymnasieskolan. Det tycker jag är en utmärkt idé! Detta, samt trafikkunskap bör definitivt ingå i läroplanen. (Länk till artikeln.)

Privatekonomi är något som många idag inte förmår hantera. Se bara på SMS-lånen och vad de leder till. Kronofogdens statistik talar för sig själv.

Trafik är något som så gott som alla i det här landet vistas i dagligen, och det är dessutom det absolut farligaste de flesta av oss någonsin gör.

Att dessa ämnen inte redan NU finns på schemat är märkligt.

2007-08-12

GnuCash för Windows, nu i stabil version

För ett tag sedan skrev Kvarnstenen om att bokföringsprogrammet GnuCash släppts för Windows. Det var då i en beta-version, men i dagarna släpptes den stabila versionen 2.2. Om du inte provat GnuCash, så är det ett utmärkt tillfälle att göra det nu.

Programmet kan laddas ned här:

https://sourceforge.net/project/showfiles.php?group_id=192

För Windows är det filen gnucash-2.2.0-setup.exe som ska hämtas.

2007-05-25

GnuCash för Windows!


Jag har länge (sedan mitten av 2003) använt mig av programmet GnuCash för att sköta min personliga ekonomi. Många, har jag märkt, använder Excel för att bokföra sin privatekonomi. Det kanske fungerar, men jag tycker att det är som att kasta ut hela sin verktygslåda och bara behålla en skiftnyckel.

Gnucash bygger på principen om dubbel bokföring, vilket inte är någon sorts bluffteknik även om det kan låta så. Dubbel bokföring innebär att varje transaktion ska bokföras på två konton. Exemepel; du köper en kopp kaffe för tio kronor och betalar kontant med en tia ur din plånbok. Då ska du bokföra tio kronor på utgiftskontot "Fika" och tio kronor på tillgångskontot "plånbok". På så sätt bildar varje transaktion ett flöde som man kan följa. Det är en genial princip som man måste hålla koll på själv om man använder Excel, men som ett bokföringsprogram sköter automatiskt åt en.

Nåväl, tyvärr har jag inte kunnat rekommendera GnuCash till speciellt många vänner och bekanta eftersom det endast funnits tillgängligt för Linux och Mac. Så därför är det en mycket trevlig nyhet att det nu släppts för Windows. GnuCash är fri programvara ("open source") och därmed helt gratis att använda. Inget gratis-i-trettio-dagar, utan gratis för alltid. Dessutom håller programmet, enligt mig, hög kvalitet.

Här kan man ladda ner installationsfilen.

Programmet är ännu i beta-test, så testa det och prova om det är något för dig, men använd det inte för "skarpt" bruk innan det kommit en stabil version.

2007-03-03

Puh-raise the load!

Jag har precis tittat på "Jesus Camp" på SVT. Det handlar om bland annat Ted Haggard och andra kristna. Barnpredikanter, hjärntvättade i Haggards sommarläger. Att otrogenhet ska bestraffas med döden. Såna grejer.

I en predikan i TV-serien får vi höra följande: "The most religious country in the world is India. The least religious country is Sweden!"

Ahhhhh... vilken känsla! Vad ska jag säga? Världens bästa hockeylag, världens godaste jordgubbar, Henke Larsson, och vi är ateismens högborg i världen. Det är ju ljuvligt. Jag tror att jag ska gå ut och pussa marken.

I övrigt vill jag rekommendera följande bok i ämnet:



"The God Delusion" av Richard Dawkins. En klok person, en klok bok.

2007-02-19

Att bli ekonomiskt oberoende

Att vara sparsam och investera delar av sin inkomst är en god idé, det leder så småningom till att man blir ekonomiskt oberoende. Jag har hittat en rad bloggar som dokumenterar denna strävan. Här är de:

Miljonär innan 30
Min första miljard
Att bli rik
Hur jag blev rik
Miljonär inom 15 år
Snåljåpens väg till rikedom
Tom Peng Pung

Ovanstående bloggar erbjuder ganska festlig läsning, och rekommenderas.

Många ställer sig frågan; vad ska du med alla pengar till? Det verkar finnas något starkt provocerande i en uttalad strävan att bygga upp en privat förmögenhet genom sparsamhet. Dessbättre är det numera väldigt enkelt att svara på frågan om vad man ska använda sin miljon till, se själva:

2006-11-10

Intelligent Design i Linköping

Den 31:a oktober 2006 hölls en föreläsning om Intelligent Design på Linköpings Universitet. Det var inte Linköpings Universitet som anordnade föreläsningen, det var en kristen studentförening med 25 medlemmar som lånade en av universitets lokaler, samt bjöd in föreläsaren Krister Renard från Livets Ords gymnasieskola.

Det blev en del käbbel, milt uttryckt.

Men det är och förblir Darwin som gäller i klassrummet!

Jag tänkte bara som hastigast kommentera föreläsningen, eftersom jag var där och lyssnade: maken till undermålig sörja har jag sällan lyssnat till!

För det första pratade Renard inte om ID mer än kanske de sista 5-10 minuterna av den 2 timmar långa föreläsningen. Mesta tiden gick åt till att prata om vetenskapsteori, alltså vad vetenskap är och inte är. Därefter berättade Renard om ett antal nobelpristagare som på äldre dagar kläckt ur sig något i stil med att "så fantastiskt som världen är, undrar man ju om det kanske inte fanns en tanke med den".

Därefter berättade han att ID helt fromt frågar som om det kanske... tja, finns en tanke med allt?

Blablabla, skulle jag vilja sammanfatta det här. Renards föreläsning var helt tandlös, det fanns inget att argumentera med helt enkelt eftersom han inte sade något som inte redan var allmänt accepterat. Och då kan man ju förstås fundera över varför det inte kom mera? Det finns två alternativ;

1. Det finns inte mera. ID är tunnt som vatten, eller...
2. Det som finns är så inibänken kontroversiellt att det inte går att berätta om det offentligt, för då blir man utskrattad.

Bägge alternativen är egentligen lika illa, och jag kan inte annat än att säga att ID i bästa fall är helt vanlig religion och i sämsta fall helt vanlig rappakalja.

2006-11-04

Susanna, men... inte Jenny?

En 26-årig fransman uppges vara besatt av den svenska friidrottaren Susanna Kallur. Så till den milda grad att han försöker ta sig in på hennes träningspass. En finskt vaktmästare stoppade honom dock. (Försöka bråka med finska vaktmäster känns som ett dödsdömt företag...)

Vad jag undrar är; hur kommer det sig att fransmannen fått en knäpp på Susanna Kallur, men inte Jenny Kallur?? De ser ju precis likadana ut?

Länk